(Hem och Hyra juni 2012)

 

 

Gustaf den V var kung i Sverige, statsministern hette Per-Albin Hansson och en liter mjölk kostade 10 öre.

Det var då, 1945, som Gunnar Carlsson och hans Alva flyttade in i sin tvårummare på Engelbrektsgatan 55 i Halmstad. Han var 29 år och hon 24. I dag är Gunnar 95 år och Alva 90 och de bor de fortfarande kvar i samma lägenhet. Men hyran har förstås stigit en del från de 90 kronor i månaden som gällde för 66 år sedan.

 

Text: Stefan Lundberg

Foto: Christel Lind

 

 

– Det måste vara rekord. Jag har aldrig hört talas om någon hyresgäst som bott så länge i en och samma lägenhet, säger Göran Erlandsson, områdeschef på kommunalägda Halmstads Fastighetsbolag.

De fem punkthusen på Engelbrektsgatan byggdes 1942 och var HFAB:s första hyreshusbebyggelse i Halmstad.

Gunnar och Alva gifte sig 1940 och hade bott några år på landet och sedan i en liten omodern etta inne i stan när de fick nys om att det fanns en ledig lägenhet i ett av de nya fina husen.

– Med två barn var vi ju lite trångbodda och behövde något större. Dessutom bodde vi på fjärde våningen utan hiss och det var ganska jobbigt när man hade små barn. Men att få tag i en större lägenhet var inte så lätt på den tiden heller, säger Alva.

De hade dock turen att vara bekant med vaktmästaren i Fastighetsbolagets nybyggda hus och han lyckades ordnade ett kontrakt åt dem, avslöjar Gunnar när vi sitter i vardagsrummet i den lilla tvåan på 56 kvadratmeter.

Ovanför fönstret sitter den klassiska teakkornischen, som hängt med sedan huset byggdes, och hunnit bli modern igen och de många familjebilderna på ekskänken vittnar om att här sprungit både barn, barnbarn och barnbarnsbarn. Under årens lopp har det hunnit bli fem barnbarn och 13 barnbarnsbarn och när Gunnar firade sin 95-årsdag med nära och kära i höstas var 32 personer med på kalaset. På väggen sitter de riktigt gamla släktporträtten i sina typiska svarta ovala ramar. Och i taket hänger den vackra lampan med sina gyllengula glasskärvor som Alva och Gunnar köpte på en glasbruksrunda någon gång på 50-talet. På den tiden då de varje sommar kuskade runt och utforskade Sverige i sin gamla Saab 92.

Fönstret vetter mot järnvägsstationen, som ligger bara något hundratal meter bort. Där har Gunnar haft sin arbetsplats i nästan hela livet så han har haft nära till jobbet. När de flyttade in hade den f.d. lastbilschauffören just fått jobb som lokförare.

– Eller motorvagnsförare, som jag brukar säga, inflikar Gunnar, som bl.a. körde rälsbuss på den privata och numera nedlagda HNJ-banan mellan Halmstad och Nässjö.

Under en period var han också eldare på de gamla ångloken.

– Det var ju väldigt praktiskt att ha jobbet så nära. Det tog inte mer än fem minuter att promenera bort till lokstallarna. Men då fick jag förstås ta genvägen över spåren, erkänner han.

Alva cyklade varje dag till sitt arbete på Televerket.

I den här lägenheten har paret Carlsson uppfostrat två barn. Sonen Nils-Olof var fyra år och dottern Gunilla bara någon månad då de kunde lämna den lilla trånga ettan utan kylskåp och badkar och flytta in i den både rymligare och toppmoderna HFAB-lägenheten.

– Vi tyckte det var så fint och vi fick så mycket plats.Och det fanns en modern tvättstuga i källaren, säger Alva.

 Visserligen fanns till en början inte heller här något kylskåp utan bara ett matförråd i källaren. Men det fanns toalett med bad och det dröjde inte så länge innan köket också utrustades med kyl.

– Och så var det centralvärme. Pannan fanns i grannhuset och eldades i början med kol och olja. Numera har vi fjärrvärme, säger Gunnar.

Hyran på 90 kronor var dock dubbelt så hög som för ettan de hade lämnat. Dyrt med den tidens mått och det sved lite i plånboken för en lokförare som inte hade så många hundralappar i lön.

Det allra bästa med lägenheten har varit grannarna. Det tycker både Alva och Gunnar.

– Det har aldrig varit någon som fört oväsen eller stört på något sätt. När vi var yngre var alla i huset i samma ålder och alla hade småbarn. Vi var som en stor familj, umgicks med varandra och tog hand om varandras barn, säger Alva.

Och när det var dags för barnen att börja skolan var det bara att springa över gatan där Engelbrektsskolan låg.

Alvas och Gunnars lägenhet ligger på bottenvåningen och när Alva bjuder på kaffe och kakor flyttar vi ut till köket. Till den blå kökssoffan, som har en alldeles speciell historia.

När barnen växte upp hade dottern Gunilla sin sovplats i vardagsrummet medan sonen Nils-Olof fick ligga i kökssoffan. Även gästande barnbarn har ofta kivas om att få sova just där.

– Men i dag kan ingen ligga i soffan längre, säger Gunnar och berättar hur han tvingades kapa den med en halvmeter när köket skulle utrustas med ny kyl och frys och behövde byggas om.

För att få plats med de nya skåpen var det nödvändigt att flytta en dörr och den nya dörren hamnade precis där den blå kökssoffan stod. Striden stod alltså mellan kökssoffan och frysen. Det var inte mycket att be för.

– Det var bara att ta fram sågen, skrattar Gunnar, när han och Alva tränger ihop sig i den krympta soffan vid kaffeborden.

De trivs med HFAB som hyresvärd och har just inget att klaga på. Gunnar är också en flitig deltagare vid de bostadsmöten som brukar anordnas och på 95-årsdagen fick han blommor och en fin skål av hyresvärden.

– Om det är något vi skulle önska oss så är det kanske en renovering av kök och badrum, säger han.

Några planer på att flytta har de dock aldrig haft. I alla fall inte Gunnar.

– Jag har nog föreslagit det ibland bara för att få lite ombyte, men han vill inte, säger Alva.

Gunnar snörper bestämt på munnen.

– Flytta? Varför skulle vi det, säger han. Så länge vi kan klara oss själva stannar vi väl kvar.

De har lite hjälp med städning och tvätt varannan vecka men i övrigt klarar Alva och Gunnar av de vardagliga sysslorna själva trots åldern. Gunnar tycker att han har fullt upp. Det är han som sköter inköpen, går och handlar varje dag, medan Alva lagar mat och har hand om köket.

Och när vädret tillåter tar sig Gunnar gärna en tur på cykeln.

– På så sätt håller jag mig igång. Och så skall det ju vara bra för balansen, säger han.

---------------------------------------------------

Gunnar Carlsson 

Ålder: 95 år

Yrke: f.d. motorvagnsförare

Gör helst hemma: Ser på TV, gärna sport

Alva Carlsson

Ålder: 90 år

Yrke: f.d. telefonist/telegrafist

Gör helst hemma: Läser böcker

Hyra: 4.476 kronor/mån

  

Engelbrektsgatan 55 Halmstad

1942: Huset byggdes

1945: Gunnar o Alva flyttar in

1955: Kyl installeras

1960: Sonen flyttar hemifrån

1962: Dottern flyttar hemifrån

1972: Ny kyl/frys installeras

1979: Badrummet renoveras.

1985: Husen får fjärrvärme

1985: 2-glasfönstren bytas mot 3-glas

1985: Husen får nya fasadplattor

 

Tillbaka

 

Home