(Allas mars 2012)

 

 

I nästan ett kvarts sekel var Carsten Vrenngårds förlovningsring spårlöst försvunnen. I dag glänser den nypolerad och fin på hans finger igen. Efter 22 år hittades ringen på precis samma plats på badstranden i Båstad där Carsten en gång tappade den.  Fyndet gjordes av en sakletare med metalldetektor

 

Av Stefan Lundberg

Foto: Christel Lind

Det var som om Carstens och Gun-Ingrids förlovning rann ut i sanden den där vackra junidagen 1990 då han förlorade sin ring på stranden. Han hade gått ner till havsbadet för att njuta en stund av den varma försommarsolen medan hans fästmö Gun-Ingrid hade helgjour på sitt jobb vid sjukhuset i Ängelholm. De var lyckliga och nyförälskade. Gun-Ingrid hade nyligen flyttat in i Carstens hus i Båstad och på nyårsaftonen, några månader tidigare, hade de förlovat sig på en fest.

När Carsten kom hem efter några timmar på badstranden upptäckte han till sin förskräckelse att förlovningsringen var borta.

– Jag rusade genast ned till stranden igen och började leta. Jag tänkte att det måste ha hänt då jag tog av den för att smörja in mig med sololja. Vi brukar alltid ligga vid en speciell stor sten på stranden för att hitta varandra så jag visste precis var jag skulle söka, men jag vet ju hur svårt det är att hitta något som man tappat i sanden. Och jag hittade inte heller ringen, säger Carsten.

Han sprang tillbaka hem och letade även i trädgården där han också hade legat och solat en stund. Men den nya förlovningsringen var och förblev borta.

– Det var mycket pinsamt. Vi var ju alldeles nyförlovade och jag vågade först inte säga något till Gun-Ingrid så jag drog ut lite på det innan jag berättade.

 Och Gun-Ingrid blev förstås inte glad när hon fick veta.

– Jag tyckte det var jättetråkigt och förstod inte riktigt hur man bara kunde tappa bort en ring så där, säger hon

Det sprakar trivsamt i braskaminen i det stora vardagsrummet i parets villa i Hemmeslöv utanför Båstad och perserkatten Sissi har godmodigt lagt sig till rätta i Carstens knä medan de berättar.

Det var på nyårsaftonen 1987 som de båda träffades för första gången på en privat fest i Båstad.

– Carsten var inte min bordskavaljer men han satt mitt emot mig vid bordet och vi lärde känna varandra lite grand, säger Gun-Ingrid.

En tid senare korsades deras vägar på nytt. Det var på en Tysklandsresa och de hamnade återigen vid samma bord. Men det skulle dröja ytterligare ett halvår innan de båda blev ett par. Det var på en midsommarfest som det äntligen sa klick.

På nyårsaftonen 1989, två år efter att de träffades första gången, bytte Gun-Ingrid och Carsten ringar. Och det vara bara några månader senare som Carsten så snöpligt tappade sin förlovningsring på stranden.

Dagen efter hans fruktlösa försök att hitta den förlorade ringen gav sig också Gun-Ingrid ut för att söka tillsammans med en arbetskamrat som hade en metalldetektor. Men även de misslyckades. Av ringen fanns inte ett spår.

– Det enda vi fann var en massa gamla kapsyler, så vi insåg att vi aldrig skulle hitta Carstens ring igen, säger Gun-Ingrid.

Hon fick dock Carsten att omedelbart köpa och gravera en ny ring, så lik den gamla som möjligt.

– Jag tyckte det var viktigt även om det inte var riktigt detsamma med en ny ring, säger hon.

Men kärleken har hållit i sig trots den borttappade ringen. Tio år efter Carstens ödesdigra dag på stranden fick han sin brud. Gun-Ingrid och Carsten gifte sig på sommaren år 2000. De hann även med att klara av sin 10-åriga bröllopsdag och incidenten med förlovningsringen hade fallit i glömska då ringen så mirakulöst dök upp igen.    

Det var veckan före jul i fjol. Carsten och Gun-Ingrid låg och kopplade av i värmen i varsin solstol på stranden i Puerto Rico på Kanarieöarna då det plötsligt ringde i Carstens mobiltelefon.

– En man som presenterade sig som Robert frågade om jag tappat min ring. Jag svarade nej! Jag hade ju ingen tanke på det där som hade hänt för så många år sedan, säger Carsten.

Men Robert Ullman, mannen som dagen innan hade varit ute stranden med sin metalldetektor, skrattar när han minns ordväxlingen han hörde i bakgrunden.

– Jag hörde en kvinna som hade en helt annan uppfattning om den där ringen.

Det var Gun-Ingrid som fick påminna Carsten om hans förlorade förlovningsring.

Robert, som i över 20 år finkammat stränderna med sin metallsökare och hjälp många att återfinna sina borttappade värdeföremål vet att det är när stormarna dragit fram som man skall ge sig ut och söka. Och de här dagarna hade det blåst ordentligt.

Bara några meter från Carstens och Gun-Ingrids ”badsten” gav metallsökaren utslag. Robert behövde bara skrapa lite med spaden för att guldringen skulle komma fram.

– Vinden hade svept undan sandlagren så den låg ytligt, men antagligen på precis samma plats där den legat ända sedan den dagen Carsten tappade bort den för 22 år sedan.

Och hade det inte varit för det ovanliga förnamnet i ringen så hade det inte blivit lätt att spåra den rättmätige ägaren.

– Men Gun-Ingrid var ju inte så svår att hitta. Jag fick bara en träff då jag sökte på Internet och så var saken klar, säger Robert, som redan dagen därpå ringde Gun-Ingrids mobil.

Hennes telefon var dock avstängd men eftersom han hittat Carsten på samma adress så försökte han med hans mobil istället. Och den här gången blev det svar.

– Det är ju helt otroligt. Att få tillbaka en förlovningsring som man tappat för över 20 år sedan, säger Carsten.

En vecka senare, när Carsten och Gun-Ingrid återvänt till Sverige, kunde de åka och hämta ringen som var lika glänsande vacker som den dagen den försvann.

– Visst hade den blivit lite matt och repig efter de många åren i sanden, men jag putsade upp den lite. Jag tyckte det var roligare att lämna tillbaka den i fint skick, säger Robert.

Nu har Carsten tagit av sig den nya förlovningsringen och trätt den gamla ringen på fingret igen precis som då han var nyförlovad.

Och Robert fortsätter sin skattjakt. Någon dag efter att han hittat Carstens förlovningsring gjorde han ett nytt fynd.

Då hittade han en 70 år gammal ingenjörsring i guld från Hässleholms Tekniska Skola. Den bar inskriptionen C.Granquist och Robert är nu på jakt efter ägaren.

Men det är en helt annan historia. 

 

Tillbaka

 

Home