(Göteborgs-Posten Motor nov. 2008)

 

 

Hur skulle det vara med en egen brandbil?

Stig Ekvall i Skånska Knislinge kan lätt fixa en. Stig har ett brinnande intresse.

 

Av Stefan Lundberg

Foto: Björn Olsson

 

När han var liten drömde han som de flesta andra grabbar om att bli brandman. Så blev det inte, men efter pensionen har han förverkligat sina barndomsdrömmar. Han är inte brandsoldat men kan ändå köra brandbil så mycket han har lust.

I stället för att släcka bränder arbetade Stig Ekvall i 40 år på ett företag som tillverkar brandpumpar. Där lärde han sig det mesta om brandbilar och när han en dag plötsligt fick chansen att köpa en utrangerad brandbil från räddningstjänsten slog han till.

-Jag hade tänkt ha den själv. Bara på skoj. Men så dök det upp en spekulant och nån månad senare var den såld, berättar Stig.

Sen har det bara rullat på. Stig fortsatte med sin lite udda hobby, att köpa och sälja brandbilar. Hittills i år har han redan sålt ett tiotal bilar och när GP Motor kommer står två brandbilar prydligt uppställda på badplatsen vid sjön Immeln. De är fullt utrustade och färdiga att skickas iväg till nästa kund. Bilarna skall gå till Grekland. Bakgrunden är förra sommarens katastrofala skogsbränder i Grekland när många människor omkom och ett stort antal fick sina hem ödelagda. Räddningstjänsten hade inte resurser att klara av alla bränder. Ibland kom man inte alls när larmet gick. Därför har efterfrågan på begagnade brandbilar blivit stort i Grekland.

-  Man har börjat bygga upp privata brandkårer runt om i landet. Folk vill vara säkra på att kunna skydda sin egendom om det skulle börja brinna, säger Stig Ekvall, som räknar med att få leverera många bilar till Grekland framöver.

 De sammanlagt tre bilar som nu skall skickas iväg har köpts osedda av grekerna. Det är en terränggående sexhjulsdriven räddningsbil från 80-talet, som har använts av brandkåren i Laholm och två trettio år gamla släckningsbilar som Stig hittat i  Norge.

- Bilarna är i bra skick och har bara gått några tusen mil. De är topputrustade med alla tillbehör som behövs. Till och med skyddsutrustning, hjälmar, handskar och stövlar till sex brandmän följer med varje bil, säger Stig.

Och terrängbilen har allt ifrån släckningsutrustning, bår och vinsch till lyftanordning för att rädd hästar och kor.

Men det är inte bara grekerna som är ute efter Stigs brandbilar. Även i Polen, Rumänien, Norge och Litauen har man fått upp ögonen för den ”brandbilstokige” skåningen som är ensam i Sverige om att kunna fixa brandbilar åt den som vill ha.

Stig köper ofta sina bilar från räddningsatjänsten i storstäderna som byter ut sina vagnparker ungefär var tionde år.

När han får hem  bilarna består de oftast bara av ett chassi med förarhytt, motor, ram och fyra hjul. Han utrustar sedan bilen efter köparens önskemål innan han några månader senare kan leverera den.

För inte så länge sedan skickade Stig också iväg två brandbilar till Bolivia och inom kort sticker han själv till Rumänien för att personligen vara med och utbilda brandmän på fem utryckningsfordon som han sålt till landets räddningstjänst.

Men även i Sverige finns det intresse för Stig Ekvalls hobby. Mest är det företag som hör av sig och behöver en brandbil till sitt industriområde eller byggfirmor som tröttnad på allt damm och vill kunna vattenbegjuta sina byggarbetsplatser.

- Men det händer faktiskt också att folk vill köpa en brandbil bara för att han den att ”leka” med avslöjar Stig. Vuxna pojkar som, precis som han själv, vill uppfylla sina gamla pojkdrömmar.

Eller som den öldistributör i Stockholmstrakten som ville ha en lite annorlunda drickabil med reklamtext på och som kunde rycka ut för att släcka törst istället för bränder.

Det behöver inte heller kosta skjortan att bli ägare till en gammal brandbil. En ny kostar ett par miljoner kronor men hos Stig är priserna mer överkomliga. Har man tur kan man få en riktigt häftig brandbil för 30 000.

De två släckningsbilarna från Norge som nu skall gå till Grekland bytte ägare för 75 000 kronor styck. Räddningsjeepen kostade några tusenlappar mer.

Men den som vill förverkliga sin barndomsdröm måste hålla sig framme. Stig lilla fritidsintresse har blivit så uppmärksammat att det är svårt att få fram bilar så det räcker till alla spekulanter som står på kö.

Brandbilar förresten. Stig avslöjar att han faktiskt även håller på lite med ambulanser.

- Jag har förmedlat några sådana också. Mest till folk som behöver transportbilar för olika ändamål, säger han.

Polisbilar då? Nej där går gränsen för Stig Ekwalls hobby. Men man skall aldrig säga aldrig. Kanske dyker det någon gång upp även en begagnad polisbil bland hans brandbilar.

Att ha en brandbil som leksak är dock helt i sin ordning, men när det inte längre handlar om ett officiellt utryckninsfordon och bilen skall stanna inom landets gränser måste den ombesiktas. Blåljus och sirener skall ovillkorligen bort.

Själv älskar Stig att sätta sig bakom ratten på en stor rejäl brandbil och ge sig ut på vägarna.

- Det är en alldeles speciell känsla att köra ett sådant fordon. Man riktigt känner respekten från folk när man kör förbi, säger Stig.

Och visst har det hänt nån gång att han slagit på sirenerna när han fått syn på någon kompis han velat skoja lite med.

Några bränder släcker han dock inte även om han vid något tillfälle erbjudit sig att ställa upp en brandbil  vid valborgselden hemma i byn när det varit torrt ute.

Gräsmattor har han däremot vattnat. I mängder.

- Ibland på somrarna har jag blivit nerringd av folk som vill ha sina gräsmattor bevattnade, säger Stig.

Stig Ekvall brinner verkligen för sin brandbilar. Hur länge han kommer att hålla på vet han inte. I dag är han 67 år och pensionär.

 Men en sak är säker:

- När jag lägger av kommer jag att behålla en brandbil för mitt eget nöjes skull, säger han.

 

Tillbaka

 

Home