(Göteborgs-Posten Motor okt. 2007)

 

 

En hybrid mellan bil och moped. Eller  ”den skenande dammsugaren”. Få bilar har utsatts för så mycket spott och spe som den lilla östtyska Trabanten. Men inte många har heller nått samma kultstatus som den legendariska Trabin. För Calle Hallenborg i Halmstad är den närmast en ikon. Han äger fyra Trabanter.

I 25 år har Calle samlat på och renoverat gamla öststatsbilar från det forna DDR, ett intresse som han delar med sin far Arne. Sin första Trabant skaffade han redan innan Berlinmuren föll och hans imponerande bilpark skulle säkert göra många entusiaster avundsjuka.

 

Av Stefan Lundberg

Foto: Björn Olsson

 

 

Det är trångt på den Hallenborgska garageuppfarten på Vinkelvägen i Halmstad när reportageteamet från GP Motor kommer på besök. Längst ut står en vassgrön Trabant kombi 601S från 1989, sida vid sida med samlingens ögonsten, en blodröd Wartburg 313 Sport från 1961.

Den uppseendeväckande östtyska sportbilen, med sina 40 hästkrafter, tre cylindrar och dubbla förgasare, är far och son Hallenborgs senaste stora renoveringsprojekt. Det tog åtta år för dem att förvandla två veritabla skrothögar till den eleganta lyxbil med beige skinnklädsel som i dag pryder sin plats i den exklusiva bilssamlingen.

Ett av vraken, med ett förflutet som dragracingbil på Mantorp Ring på 70-talet, hittade man i en lada utanför Lidköping. Det andra  stod i en verkstad i Helsingborg.

- Den här Wartburg-modellen tillverkades i 469 exemplar mellan åren 1957 och 1961 och köparna i  DDR var välbeställda filmstjärnor och skådespelare och andra som gärna ville synas i mängden. Detta är troligen det enda exemplar som finns i Norden, säger Calle, inte utan stolthet. Det är en bil man aldrig trodde man skulle få äga, tillägger han.

Även i hemlandet  var den fräcka Wartburg-glidaren en uppseendeväckande bil. Och visst känner man sig närmast som en motorprins när man glider in under hardtopen och sjunker ner i de mjuka skinnsätena. Men något fartvidunder är det knappast vi puttrar fram i bakom den högljudda tvåtaktsmotorn. Toppfarten är 120 kilometer i timmen, men vill man ha någon liten njutning av färden så gör man klokt i att låta hastighetsmätaren stanna någonstans kring 70-80.

Karossen i Wartburgern är tillverkad i  gedigen plåt till skillnad från Trabanten, som visserligen inte är gjord av papper, som myten säger, men däremot av bomullsarmerad (!) plast.

- Man får inte tänka på vad som skulle hända vid en krock, säger Calle.

 Dessutom har Trabanten ingen bensinpump utan bensinförsörjningen fungerar med självtryck och därför är den 26 liter stora bensintanken placerad i – motorrummet (!) - något högre än motorn. Ingen särskilt trygg lösning.

Men det är lätt att ta det lugnt med en Trabant. Med sina blygsamma 26 hästkrafter bjuder inte heller Trabin på några svindlande fartupplevelser. Det lilla S:et efter modellbeteckningen skvallrar dock om att den hånade ”folkbilen” från Östtyskland faktiskt också har ett uns av lyx. Nämligen både eluppvärmd bakruta och eldriven vindrutespolare. Men vill man veta hur mycket bensin som finns kvar i tanken får man göra en uppskattning med hjälp av kilometerräknaren. Eller stanna bilen, öppna motorhuven och läsa av bensintankens mätsticka. Och före avfärd- glöm inte att sätta på bensinkranen som sitter under instrumentbrädan.

Att meka med en Trabant är enkelt.

- Det är nästan som att hålla på med en moped. Och motorn kan man lyfta ur för hand, säger Calle.

Trots buller, spartansk inredning och bristande fartresurser, ser Calle Hallenborg det som en njutning att köra Trabant.

Medan det bara blir några enstaka turer på sommaren med den eleganta Wartburgern så får Trabanterna mer tjäna som bruksbilar.

I DDR kunde man få vänta ända upp till 15 år för att förverkliga drömmen om en egen Trabant, men när Berlinmuren föll 1989 återstod inte mycket mer än skrotvärdet på de omkring tre miljoner bilar som producerades i bilfabriken i Zwickau. Kultvärdet steg dock snabbt. I dag finns cirka 50 000 Trabanter kvar i Tyskland. I Sverige är ett hundratal inregistrerade.

- Jag försöker köra mina så mycket jag kan för jag tycker det är roligare att köra Trabant till jobbet och till affären än för att åka på veteranbilsrallyn, säger Calle Hallenborg vars

intresse för bilar från öst väcktes redan i 18-årsåldern. Han fick syn på en gammal Wartburg Camping från DDR på en bilskrot på Hallandsås. En sådan skulle han bara ha. Just den bilen var det för sent att rädda men i en tidningsannons hittade han två likadana som skulle bli hans första renoveringsobjekt även om det ännu inte blivit av. Andra bilar har kommit emellan och i dag har far och son Hallenborg tillsammans ett  tiotal DDR-bilar. Allt från rostiga renoveringsobjekt till pärlor i toppskick. Var och en värd sitt eget reportage.

- Det är något speciellt med öststatsbilarna med sina 50-talslinjer, ganska mycket krom, men ändå inte det där storsvulstigt amerikanska. Och så är det ju lite udda, säger Calle, innan han slår upp garageporten och visar sin joker- en östtysk militäjeep-Trabant med modellbeteckningen Kübelwagen från 1978.

Det är den enda i sitt slag i Sverige med komplett fältutrustning, som fälttelefon, radiosändare, kartläsarlampa och utrustning för mörkerkörning.

- Det enda som saknas är den klassiska automatkarbinen, en kalashnikov, som skall sitta invid förarsätet. Men hållaren sitter kvar, säger Calle, som själv är major vid flygvapnet.

Han tycker att Trabant-jeepen är den roligaste bilen i samlingen att köra och han tar den till jobbet ibland. Men aldrig i uniform.

- Det skulle kunna vara lite känsligt, säger han.

I september far Calle och Arne Hallenborg, som vanligt,  på den årliga träffen för samlare av öststats-bilar i Magdeburg i östra Tyskland.

- Men så långt kör vi inte Trabant. Det skulle bli för jobbigt. Kanske tar vi en Wartburg.

 

Den Hallenborgska veteranbilsparken:

 

Carl, 44 år. Major i flygvapnet:

 

Trabant 601 Kombi 1989

Trabant 601 Sedan 1989 (DDR Bilskolebil)

Trabant 601A NVA-Kübelwagen 1978

Wartburg 312 Camping 1966

Wartburg 311 Camping 1962 (Ren-objekt)

Wartburg 311 Sedan 1956 (Ren-objekt)

Wartburg 311 Pick-up 1963 (Ren-objekt)

 

Arne, 68 år. F.d. lärare

Trabant 602 Sedan De Luxe 1986

Wartburg 311 Coupé 1961

Wartburg 311 Sedan 1958 (Under renovering)

IFA F9 1952 (Under renovering)

 

Gemensamma:

Wartburg 313 Sport Coupé 1961

IFA P70 Coupé 1958

IFA P70 Sedan 1956 (Ren-objekt)

 

Tillbaka

 

Home