(Göteborgs-Posten Motor sept. 2007)

 

 

Motocrossmaskinerna ryter ilsket. Förarna radar upp sig på startlinjen och gör sig klara för ännu ett lopp på motorbanan vid Stomsjö utanför Värnamo. Starten går i ett moln av damm och det är tätt i klungan när man drar iväg ut på banan mitt i den småländska tallskogen. Men nummer 7, med gul overall och en tjock hårfläta dansande på ryggen, tar snabbt ledningen och vinner det första heatet.

 

Av Stefan Lundberg

Foto: Björn Olsson

 

 

 Det är klubbmästerskap hos SMK Värnamo och inte första gången som 18-åriga Sofia Johansson kör ifrån sina manliga klubbkamrater. Hon är klubbens enda tjej och en av Sveriges duktigaste kvinnliga motocrossförare. Hon ligger på sjätte plats i SM och har siktet inställt på världseliten. Efter studentexamen nästa år tänker hon ge motorsporten en chans och ägna ett år på heltid åt motocross.

- Det får bli avgörande för hur jag går vidare, säger hon när vi hälsar på henne hemma i Bor utanför Värnamo.

Hon laddar för en deltävling i årets klubbmästerskap och pappa Kurt-Erik har precis lastat in crossmaskinerna i den stora bussen som tagit familjen till otaliga motortävlingar runt om i Europa. Han är både mekaniker och tränare åt Sofia och det var han som en gång tog sin tioåriga dotter med sig till motorklubben i Värnamo för att hon på allvar skulle få börja ägna sig åt sitt stora intresse- motocross.

 - Men när vi kom dit var jag inte välkommen. Jag var ju tjej och man klappade pappa på axeln och tycket att jag borde ägna mig åt annat.

Sofia var bara tre år då hon satt i pappa Kurt-Eriks knä och bläddrade intresserat i hans motorcykelkataloger. Sex år gammal fick hon sitt livs julklapp- en minicrossmotorcykel,  Pv 50, inslagen i ett bensindoftande julpaket. Hon var elva när hon gjorde debut på motocrossbanan och den värsta uppmärksamheten har numera lagt sig.

I dag är det inte så många som höjer på ögonbrynen när Sofia kommer på sin stora Honda och ger killarna en tuff match på banan. För  publiken på kullen framför den röda klubbstugan vid Stomsjöbanan har det blivit vardagsmat. Men ute på crossbanan är det fortfarande somliga som har lite svårt för att acceptera den kvinnliga konkurrensen.

- Det är en och annan bland killarna som inte tål att jag kör om utan försöker köra på mig eller föredrar att bryta tävlingen hellre än att förlora mot en tjej. Barnsligt!, säger Sofia. Men hon tillägger at de allra flesta killarna i klubben är hennes kompisar och accepterar henne även i stridens hetta på banan.

Det var i Vrigstads motorklubb som Sofia fick göra sina första lärospån på motorbanan. Dit sökte hon sig då hon blev avvisad av hemmaklubben och där gick hon i cross-skola när det inte längre var nog med att bara puttra runt på åkrar och skogsvägar med kompisarna därhemma.

- Ganska snart kände jag att jag ville börja tävla och jag var tolv då jag ställde upp, som enda tjej, i en tävling mellan lokala klubbar hemma i Värnamo. Det väckte stort uppseende. Alla tittade på mig och pekade. Och ute på banan var det flera av killarna som körde på mig, berättar Sofia.

Den första tävlingen gick inte så bra, men sedan har det bara gått rakt uppåt.

Inför årets säsong bytte Sofia ut sin Honda 125 kubik mot en mer kraftfull fyrtaktare, 250 kubik, av samma märke.

För den som står på publikplats och ser den lilla nätta tösen komma flygande över guppen i ett moln av damm och grus ser det inte helt ofarligt ut.

Men efter sex år av tävlande på crossbanor både i Sverige och ute i Europa, har hon klarat sig utan nämnvärda skador.

- En gång körde jag omkull och fick en hjärnskakning och vid ett annat tillfälle bröt jag en handled för att motorcykelns fjärding var för hård.

Numera byter Sofia alltid ut fjädringen på sina cross-maskiner till sådana som bättre passar hennes blygsamma kroppsvikt.

Mamma Christina och pappa-tränaren Kurt-Erik, som alltid är med då Sofia tävlar har vant sig vid de tuffa tagen och gör allt för att uppmuntra.

- Men visst kan det vara lite nervöst ibland. Speciellt vid starterna då klungan är tät, säger Christina.

Och morfar Ingemar sticker inte under stol med att han är orolig.

- Det är alltid lika nervöst, erkänner han och ser på medan dotterdottern sätter på sig skyddsutrustning och crossoverall för att ge sig ut på banan och det andra heatet.

Sofia satsar allt på att ta sig till cross-eliten. I de större tävlingarna kör hon i damklassen och ligger nu på sjätteplats i SM. Hon är elfte bästa tjej i EM och förra året deltog hon i sitt första VM där hon hamnade på 23:e plats. Och hon hoppas att hennes storsatsning nästa år skall föra henne närmare toppen.

- Mitt närmaste mål är att åtminstone hamna på prispallen i SM och klättra uppåt i prislistan också i VM, säger Sofia målmedvetet.

 Och det imponerande prisskåpet i hennes flickrum talar för sig själv. Det är fullproppat av priser inte bara i motocross utan också enduro. Mest stolt är hon över den stora segerbucklan som hon erövrade i den internationella damklassen i Gotland Grand National förra året. Det är en av Sveriges tuffaste enduro-tävlingar.

Att hålla sig på toppen kostar dock på. Allt handlar om  träning, träning och åter träning. På somrarna är det skolarbete och cross som gäller. Men också gym och löpträning.  På vinterhalvåret, då crossmaskinen står i garaget, ger sig Sofia in i boxningsringen istället.

- Det är viktigt med variation i träningen, säger hon.

Men allt har sitt pris. Sofia måste försaka mycket av sådant som andra tjejer i hennes ålder gärna ägnar sig åt.

- Bara på vintrarna hinner jag med att umgås med mina tjekompisar, säger hon.

Men hon ångrar inte sitt val.

- Jag älskar motocross. Det är så himla kul att köra fort och hoppa i guppen…. 

 

FAKTARUTA

Sofia Johansson, 18 år.

Ålder: 18

Bor: I Bor utanför Värnamo

Kör: Motocross och Enduro

Motorcykel: Honda 250 kbk, 4-takt

Medlem: I SMK Värnamo

Placeringar: SM: 6:e plats

             EM: 11:e plats

             VM: 23:e plats

 

Tillbaka

 

Home