(Göteborgs-Posten Motor febr. 2007)

 

 

Ännu en tråkig och långsam elbil?  Nej knappast.

Med en toppfart på 175 kilometer i timmen, 0-100 på imponerande fyra sekunder och ett läckert yttre skall elsportbilen Devantini ES locka både sportbilsfantaster och miljövänner.  Den är helt batteridriven och mitt under brinnande klimatdebatt presenteras den på Göteborgs Motorshow.

 

Av Stefan Lundberg

Foto: Björn Olsson

 

 

- Vi vill tvätta bort elbilens tråkstämpel. De flesta av dagens elbilar ser ut som kylskåp och har prestanda som en moped med sina lågeffektiva likströmsmotorer. Inte konstigt att ingen är intresserad, säger upphovsmännen bakom Devantinin, Emil Birgersson och Henrik Leonardt.

 Dom har  utvecklat den eldrivna sportbilen som ett examensarbete på ”uppfinnarhögskolan” i Halmstad. Och istället för en ”trist” likströmsmotor har man stoppat en kraftfull växelströmsmaskin från ABB under motorhuven.

Ännu så länge är den bara en konceptbil. Exteriören är lånad från den legendariska engelska sportbilsikonen från 60-talet, AC Cobra och Devantinin förväntas väcka stort intresse hos motorentusiasterna på Svenska Mässan.

Det hela började för ett och ett halvt år sedan då de båda blivande utvecklingsingenjörerna beslöt sig för att kombinera sina bil- och miljöintressen i det största studentprojektet någonsin vid högskolan i Halmstad. I dag är sponsorintresset stort kring den exklusiva silvergrå elsportbilen. Den har för närvarande en prislapp på 1,3 miljoner.

Den specialtrimmade växelströmsmotorn är på 135 kW och med  ett konstant vridmoment vid alla varvtal. De 42 seriekopplade startbatterierna som svarar för motorns elförsörjning är lågt placerade, i bilens mittparti och i bagageutrymmet. Det ger optimal väghållning. Devantinins totalvikt är drygt 1000 kilo varav batteripaketet svarar för nästan hälften.

Den är ett kraftpaket och en njutning att se då Emil och Henrik slår till reläet som kopplar in elmotorn och ger sig iväg iväg för en sista provtur inför motormässan på en övningsbana utanför Halmstad. Det konstanta vridmomentet på 870 Nm ger en acceleration som kan mäta sig med de flesta bensindrivna sportbilar i den exklusivare klassen. Ferraris lilla fartvidunter F430 presterar till exempel även den, med sin V8-motor,  0 -100 på fyra blankt. Elsportbilen får för övrigt just Ferrari som närmaste utställningsgranne på Svenska Mässan.

 Men från Devantinin hörs inget motorvrål och den lämnar ingen svans av stinkande avgaser efter sig när den drar iväg ut på motorbanan. Det enda som hörs är ett lätt visslande ljud från växelströmsmotorn och däckens vinande mot asfalten.

-  Det här är den sanna sportbilskänslan, säger Emil, när han kryper ner i de skålade grå-röda sportstolarna i konstläder, slår på strömmen och trampar ned gaspedalen.

Men ännu har man inte släppt loss Devantinin i full frihet. Av säkerhetsskäl låter man, under testperioden, bilen bara utnyttja 30 procent av sin kapacitet. Mellan varven justerar man och optimerar prestandan för att så småningom nå full effekt.

Och de båda konstruktörerna är nu mer datatekniker än bilmekaniker. En liten laptop kopplas upp mot Devantinins styrsystem. Alla justeringare görs med några tangenttryckningar och grafiska kurvor med detaljer om  bilens ”hälsotillstånd” skrivs ut.

Motorhuven öppnar man bara i undantagsfall. Som till exempel för att visa GP Motors reportageteam det kliniskt rena motorrummet med sin blankpolerade elmotor och bara ett fåtal andra elektroniska komponenter.

Och lika renodlat sparsmakad är inredningen i den öppna roadsterns förarutrymme. Formgivaren heter Camilla Zetterberg, även hon student från högskolan i Halmstad.

 På instrumentpanelen saknas, av naturliga skäl, både bensinmätare och oljetrycksmätare. Instrumenteringen i övrigt har fått en rund och stilren aluminiumdesign. Det som behövs är hastighetsmätare, batterimätare och kraftmätare. En mindre vanlig detalj är det lilla reglage med vilket föraren kan ställa in önskad bromsverkan på bak- respektive framhjulen. Varken växelspak eller kopplingspedal behövs eftersom bilen drivs steglöst och växellåda saknas.

För Devantinins skapare Emil Birgersson och Henrik Leonardt är elbilen det självklara miljöfordonet för framtiden. Men ingen kunde ana när dom drog igång sitt projekt att deras unika elsportbil skulle hamna mitt i den flammande debatten om koldioxidutsläpp och växthuseffekt.

- Det har naturligtvis givit oss draghjälp, säger Emil och Henrik, som redan är på plats i Göteborg för att förbereda presentationen av sin ögonsten.

Men om bilar som Devantini ES skall ha en framtid måste batteriomfånget bantas dramatiskt så att de åkande åtminstone får plats med tandborsten i bagageutrymmet. Och framförallt måste man lösa problemet med strömförsörjningen för att ge bilen en acceptabel räckvidd. I dag går Devantinin maximalt två timmar på en laddning innan den lika länge måste parkera vid ett eluttag.

Men Emil och Henrik är hoppfulla.

- Vi tror att utvecklingen kommer att ge oss mindre och effektivare batterier och kanske är den framtida lösningen en  hybrid där en liten etanolmotor laddar batterierna som försörjer bilens elmotor.

Devantinin är inte bara en teknisk innovation. Den är också ett inlägg i miljödebatten.

- Vi vill visa vad man kan göra och skapa en politisk debatt kring elbilsfrågan, säger Emil och Henrik.

 

Tekniska data

Devantini ES

Längd: 390 cm

Bredd: 180 cm

Kaross: Öppen 2-sitsig roadster

Tjänstevikt: Ca. 1000 kg (varav batterier 450 kg)

Toppfart: 175 km/tim

Acceleration: 0-100 km/tim: 4 sekunder

Körtid: 30 min - 2 ½ tim beroende på körsätt

Laddningstid: 2 tim

Motor: 135 kW asynkronmotor ABB 160 kg

Vridmoment: 870 Nm konstant

Spänning: 504 volt

Ström: 268 Ampere

 

Tillbaka

 

Home